Välkommen till mitt nya hem :)

Nu mera har jag flyttat från den här bloggen till:

rutigafantasier.blogspot.com

SMS

Nattens minst sammanhängande sms:

"Är det mitt fel, att det inte är ditt fel,
o inte mitt fel att Emil inte vet att de är hans fel??"

En måndag med blandade känslor.

Jaha ja.
Du sitter jag här framför datorn i min ensamhet igen. :)
Idag har jag inte gjort någonting alls verkligen.
Jag har bara varit seg hela dagen.
Har tillbringat halva dagen med att sitta framför datorn o grejat med "Finale PrintMusic".
Har typ suttit 3 timmar o försökt lära mig programet,
bara för att jag fick för mig att jag skulle transponera en låt.
Ibland är jag lite störd.
Jag erkänner, men jag bjur på den. ;D

Idag har jag dessutom varit lite små depp sådär.
Nu åker du "hem" igen.
Jag tror inte du fatta vad ja mena inatt.
Jag är inte rädd för att dö, för jag vet att en dag ska alla dö.
Däremot är jag rädd att förlora dom jag älskar och bryr mig om.
Undra när du kan förstå de.
Vi är jätte oroliga för hur de ska gå allihop.
Bara så du vet så tänker jag intala mig själv att nästa gång vi ses
inte är när du ligger i kistan med sveriges flagga på,
utan i mitt hus fullt levade! ;)


När jag ändå pratar om dig kan jag ju passa på att påminna dig om att ja inte är liten heller,
jag är jätte stor, men problemet är att du är ännu lite större. ;D 
De är inte mitt fel. : (


Nu kommer dagens viktigaste uppgift.
Sätt på kaffekokaren. ;D

Kram JP

Söndag

Jag föstår verkligen inte.
Pappa klagar alltid på att jag inte är hemma.
När man då väl kommer hem så åker alla hemmifrån.
Va är de då för mening med att va hemma då?
Jag hatar att va ensam.
Ibland förstår ja inte hur han tänker alltså. :s

Nu har man påsklov, och för första gången på många år är inte hela lovet uppbokat.
En intressant upplevelse.
De va längesen jag kunde sova tills jag vaknar o lägga mig när jag är trött.
Inga tider att passa, helt underbart! :)

Om några timmar bär det av till jobbet.
Kan inte påstå att jag är speciellt notivierad,
men jag får pengar för de så jag är glad. ;D

Nu blir det till att försöka komma på vart jag vill söka jobb.
Tänk att man kan ha så ångest för framtiden ändå. :s


Bye Bye /Roolf

Jag saknar dig!

Syster <3


Idag saknar jag min syster väldigt mycke! :'(


Den kommande helgen

Nu sitter jag här, alldeles ensam i mörkret o kikar på OS.
Riktigt mysigt ändå måste jag säga. :)
Inga skrikande barn, inga klagande "extra mammor", inga måsten, bara lugn och ro. :)
Just nu känner jag att det inte hade suttit helt fel med en glassbomb alltså.
Synd att jag är för lat för att gå till Willys o köpa grejer bara. :s
Men, men.. Jag dör ju inte för de. :)
I morn morron bär det av tillbaka till trollhättan igen.
Först ska jag jobba och sen bär det av till Velanda för att ha kvinnomiddag med brudarna.
Det ska bli jätte roligt verkligen! :D
Saknar er massa redan, o de va ändå bara 2 dra sen vi sågs eller nåt. :s
Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge! <3
Lördag blir det jobb och hör o häpnad, sen bär det av ut till Velanda igen!
Vi ska ha film mys i kyrkan med massa folk.
Det blir tacos och sällskapsresan för hela slanten. :D
De ska också bli jätte mysigt. :)
På söndag ska jag avsluta mitt lov med ännu lite mera jobb och sedan bär det av ut till Velanda igen för att gå på gudstjänst klockan 16:00 och lyssna på McWeber m.fl när dom ska sjunga.
På måndag är man tillbaka i allvaret igen, och jag vet hur mycket jag igentligen borde göra innan dess, men vi får väl se hur de går med de. :s
Ha de fortsatt bra i all snö.
Kram JP <3

Onsdag eller nåt.

Jag förstår mig inte på min syster som springer fram och tillbaka mellan jobb och hem.
Visst det är inte längre än en promenad på 15 minuter eller så, men när man ska pulsa i en halvmeter snö så är det verkligen inget att leka med.
Hon är verkligen duktig. Jag har snart varit är i en hel dag, men jag håller redan på att stupa.
Vad gör man igentligen för att få tiden att gå när man sitter på en soffa i en kyrka, med en dator i knät och väntar på att 2 timmar ska gå så man kan få lite sällskap.
Nu vet jag!
De bara kom jag kan ju alltid sätta mig ock leka lite med finale! :D

Helg

En mycket annorlunda helg.

Fredag började med begravning och massa tårar. Efter begravningen gick jag hem och käkade lite innan jag satte mig på tåget tillbaka till Trollhättan för att åka hem till Karlsson På Taket. :) Under min 3 timmar långa resa grät jag hela vägen och när jag sedan kommit hem till Karlsson grät jag lite till. Helt sjukt. Jag förstår inte att man kan fäll så mycket tårar för någon man igentligen inte känner.. När jag äntligen hade gråtit klart gick va en promenad till fritidsgården i Velanda för att växla ett par ord med Amazon Niklas, innan vi drog vidare hem till bästa McWeber. Hemma hos McWeber bjöds det på te och massa mys o kramar. Precis vad jag behövde. De känner mig bara för väl alltså. :) Efter att ha sagt att vi ska gå hem i en timme lyckades vi äntligen när klockan var 12 att pallra oss hemåt mot lisa igen, för att sova ett par timmar. :)

Lördag började sedan i sin tur med att jag försov mig och fick springa till bussen. De va ändå värt de, för jag fick dra mig tio värdefulla minuter extra. ;) På väg tillbaka till Grebbestad smet jag in och städade poolrummet innan jag sprang vidare till resecentrum för att inte missa Uddevalla bussen. 11.30 var jag hemma med mina syskon som jag skulle vara barnvakt till eftersom mamma är i Göteborg med några kompisar. Dagen rullade på och jag hann till och med att gå ner till Mc Ohlssons en sväng med Lilla Klemming för att titta på alla gravdekorationerna som hade ställts dit efter begravningen. När jag kom tillbaka hem chillade jag hela kvällen grät plödsligt från ingenstans lite till och gick sedan och la mig.

Söndag började väldigt chill. Jag har lite ångest över att jag vet att jag måste plugga, eftersom jag har två prov imorron, men jag orkar verkligen inte så de får va tills imorron. Idag är det alla hjärtans dag så när jag kommer tillbaka till Trollhättan ikväll ska jag åka hem till McWeber i Velanda och mysa med henne och Karlsson. Helt sjukt. Saknar dom redan. :) Nu blir det till att städa lite innan mamma kommer hem så hon blir glad. :)


Idag är Djennie glad igen efter alla tårar, så förvänta er en galen JP ikväll brudar.
Ha de fint //Roolf

Fredrik "Flinta" Johansson



Stort tack till alla som medverkade i den jätte fina minnesstunden.


Vila i frid

Fredrik "Flinta" Johansson

• 11/01-1986 
† 09/01-2010


Jag trodde alla tårar hadde fallit klart, men jag hade fel.
"De var något speciellt med dig chefen. Vi ses!"


Möte med rektor m.fl :s

Idag hade jag mitt möte med rektorn. Totalt onödigt... Jag kom dit o så sa dom typ, du är trött så du borde sluta jobba. Jag sa nej. Dom gick igenom alla ämnen o jag sa bara jag har pratat med mina lärare o jag vet vad jag ska göra. Dom sa du har inga dåliga betyg, o jag höll med. Dom sa varför är du inte i skolan? Jag svarade jag lär mig mer av att va hemma, men nu har jag börjat gå till skolan igen för närvarons skull. Dom sa, jo de ser vi ju i papprena. Efter 20 minuter insåg även rektorn att att mötet var totalt meningslöst o vi fick gå. De enda mötet gjorde var att jag missade min ensembel. Sjukt arg var jag, men jag fick i alla fall fika av min pappa efter mötet, så då blev jag glad o sjukt mätt igen. :) bra så alla vet. Djennie is back! ;)

Vad är bäst? Skola eller jobb?

Idag har jag sagt hej till Karlsson på taket och McWeber, pratat i telefon med min syster, pluggat, fikat med Martin, bastat med min mamma, och nu sitter jag här framför datorn.

Imorgon bitti bär det av med tåget in till skolan igen. Det känns som livet går ut på att pendla, gå i skolan och plugga. Ska det verkligen vara så? Jag gör verkligen mitt bästa för att få ihop mitt liv med skolan, men de går verkligen inte. Livet är en enda stor prioritering. Antingen för man välja kompisar, eller så får man välja skola. Varför måste det vara så?

Skolan går ut på att prestera så bra man kan och lite till, och jämnföra sig med andra. Gör man inte de själv, finns det alltid någon lärare som kan ligga på och få en att göra det till slut i alla fall.  Jag kan inte förstå att alla lärare i skolan tycker det är konstigt att de flesta eleverna gör allt för att prioritera bort skolan. När man kommer hem efter en dag i skolan är det väl klart att man vill göra vad som helst som inte har med skolan att göra?! För mig är det helt naturligt i alla fall.

Om jag får välja på att gå i skolan eller att jobba hade jag lätt valt att jobba. Jag tycker inte att skolan är tillräckligt kreativ för mig. Visst, jag gillar musiklektionerna, men de är också dom som man får leka lite med. (Och dessutom dom lektionerna som jag går på.) Alla kärnämnen är bara skit. De ända man gör är att sitta ner, vara stilla, lyssna på vad läraren säger, anteckna, och om man har riktigt otur måste man dessutom hålla ett muntligt tal. (Bör tilläggas att det värsta jag vet är att stå framför en grupp och prata.) Jag älskar att jobba. Det är kreativt och varierande. Det är inte många dagar på ett år som ser likadana ut. Speciellt inte på mitt jobb som jag har nu. (S-Blommor.) Jag trivs jätte bra, o när jag får körkort och det inte tar lika lång tid till och från jobbet som det gör ni kommer det bli ännu roligare. : )

Nä, nu ska jag gå och plugga vidare till morgondagens ekonomi prov.
Ha de fint.


Massa kärlek // Roolf


En arg Roolf

Jag förstår verkligen inte vad som är problemet. Varför ska allt, alltid drabba mig?? På fredag har min rektor, (som jag verkligen inte tycker om), bestämt att jag ska gå på ett möte med: rektor, min klassföreståndadre,skolsyster o föräldrar.

Anledningen till att skolsyster ska vara med är p.g.a ett litet blod prov som min mamma bad mig att ta för att jag har varit väldigt trött den senaste tiden. Min skolsyster fick då plödsigt en knäpp i huvudet och fick för sig att de var dags för mig att gå till en kurator, eftersom hon ansåg att det vara en bra fritidssysselsättning istället för att jobba ungefär. :s Jag sa nej, eftersom jag inte anser att jag mår dåligt och för att jag ser det som ett stort misslyckande när man har hamnat hos kurator. (Detta är min personliga åsikt och jag tycker inte sämre om andra som går till kuratorer eller liknande bara för att jag inte vill dit själv. Vissa tycket det är jätte bra hjälp, och dom får gärna gå ditt för mig om dom känner att dom mår bättre av det, men jag gör det inte.) Så. Då har vi iallafall rett ut varför hon ska dit.

Min rektor har tydligen kollat på min närvaro och på mina Ig-varningar och anser att jag inte kommer klara skolan. De är bara de att min rektor läser innantill vad som står på ett papper och inte på vad som sker i praktiken. Jag har inga dåliga betyg alls igentligen, (flest VG-MVG), men hon tycker att om man inte har hög närvaro så kan man inte ha bra betyg. Ig-varningarna får jag  bara för att lärarna vill påminna mig om att det är viktigt att klara kurserna. Jag bör också tillägga att närvaro inte är betygsgrundande. Så länge jag gör alla prov och uppgifter kan dom inte säga något. De gör jag också, de är bara de att jag är smart så jag utnyttjar den tiden i skolan som bara är överflödig till något som verkligen behöver göras. (T.ex plugga till prov, jobba eller utveckla mitt social liv.)

Min klassföreståndare är med bara för att han är snäll, förstående och vill hjälpa mig. Min pappa är med för att skälla på mig, och min mamma är med för att försvara mig. Själv är jag med för att jag är tvingad. Det är ju helt klart bara att inse att folk som jobbar i skolan inte är riktigt kloka. Dock finns det många lärare som är snälla, som t.ex min klassföreståndare.

Nu ska jag dra och börja bearbeta min illska över detta möte, så jag inte kastar ut de över min rektor på fredag. För övrigt tänkte jag bara sattsa på taktiken: "nicka och le", inte säga något, gå där ifrån, se till så christina håller kvar mig i skolan så jag får närvaro och sedan åka raka vägen till rebecka och avreagera mig på henne.

Förresten. Det är ingen som vet om det är möjligt för mig att få G i sång C innan studenten? Jag tänkte lägga fram det som förslag för att aldrig någonsin mer behöva ta en ton på min cello.


Ha de fortsatt bra. // En mycket arg Roolf.

31/1 2010 - Alingsås


Idag åkte jag till Alingsås och hälsade på min älskade styra syster som jag saknar nåt extremt mycket, dygnet runt! :(




När vi kom till lägenheten ställde jag mig och lagade lite mat så vi inte skulle va hungriga när vi gick tillbaka till Amelies jobb igen. :)




Amelie tyckte att maten var jätte, super, duper, dunder god! Tänk att jag kan vara så himla bra på att laga mat ändå! :)




När vi gick tillbaka till jobbet va vi lite sena, så Amelie gick i "normal" takt tillbaka medans jag sprang efter som en liten pingvin två meter bakom och försökte hålla en anfådd, men begriplig konversation, samtidigt som jag dessutom skulle försöka att inte halka. De va verkligen inget dåligt projekt! :p




När vi hade jobbat klart för dagen bar det av tillbaka till lägenheten där familjen hade kommit för att fika lite. Tro mig! Amelie hade gjort världens godaste after eigth-kladdkaka. :D




Innan vi åkte hemmåt passade vi på att chilla lite med livet o så klart passade jag ju på att skriva ett snabbt blogg inlägg. ;)



Tack för en underbar dag,min kära syster!
Saknar dig massor!
Tusen o ännu mer kramar till dig!
Btw.En liten påminelse...
Din julklapp väntar på dig. :P


// Roolf


Längtar...

Idag bär det av hem till min underbara mamma! <3



Längrar eften min kära mamma o Grebbestad. : )


Vad är problemet?

Har jag inte lika mycke rätt att vinka av min farfar på flygplatsen som resten av min familj har? Är jag inte lika mycke värd som alla andra? Är barn nummer 2, enligt oskrivna regler, alltid ett misslyckande? Jag förstår inte hur hon alltid kan se mig som ett problem, någon som bara är ivägen. Jag varken syns eller hörs speciellt mycke. Igentligen hjälper jag bara till när jag är med, så jag vet inte varför de skulle vara något större problem. Visst vi måste inte älska varandra, de enda jag kräver är att du ska acceptera mig. Vi bor ändå i samma hus, så vi måste ju försöka iallafall. Pappa säger alltid att vi ska tänka på dig för att du inte är van vid en stor familj, men de betyder väl inte att du har rätt att trycka ner mig i allt jag gör. Jag vill leva ett roligt liv. Jag vill uppleva saker, ha kul med min familj, trivas på jobbet, o framför allt vill jag känna mig välkommen i mitt eget hem. Jag vill inte vara borta varje helg för att ni ska slippa se mig. Jag vill kunna vara hemma när jag vill. Jag vill inte att det ska kännas som om jag tränger mig på i mitt eget hem. Varför kan man inte bara bli accepterad dom få timmarna på en vecka man ses. Jag förstår verkligen inte... // En ledsen Roolf

Om

Min profilbild

Jenny

RSS 2.0